självmord & mytologi

att det sker fler självmord vid juletid är falskt. det stämmer inte. siffrorna säger annorlunda. det är en, så att säga, urban myt, vilka vi har många av (till exempel det där om att vi sväljer ett visst antal insekter per år, vilket var ett påhitt, i ett reportage om urbana myter, för att göra en poäng angående dessa myter).

myter får sitt fäste i och med att de anspelar på starka känslor. och den här, den gillar vi.

vi måste alltså manifestera hur pass ensamma vissa människor är, så pass ensamma att de tar sitt liv, speciellt under juletid, för det är ju då man verkligen måste vara med någon. det är ju vad julen handlar om. 

för att stärka vår egen känsla av hur mycket gemenskap vi egentligen har omkring oss, i synnerhet kring juletid? ja, det ter sig så.

vi utnyttjar andra människors utsatta situation; ensamhet, för att kunna må bättre själva.

vi njuter alltså av att andra har det dåligt, annars kan vi inte själva ha det så bra som vi har det.

logiskt samtidigt som väldigt lågt.

men det är så människan fungerar. det är så vi fungerar.

vi är monster. iskalla monster.

därför avskyr jag julen. därför avskyr jag människan. för i grund och botten är våra drifter så lågt fungerande och så vitala för hur vi är och agerar. och julen, den är bara ännu en manifestation av hur vedervärdig människan egentligen är.

och därför uppskattar jag att spendera julen med de boende på jobbet. de lägger inget större värde i julen. det är bara ännu en dag. en dag där det uppenbarligen äts mer mat än vanligtvis.

psykiskt sjuka är ibland så mycket friskare än de "normala"...

dagens: sufjan stevens - holland