skip to main | skip to sidebar

Ett ofullständigt avtryck

onsdagen den 29:e juli 2009

gapa stort

det tråkiga är att man ser dem i ögonen, kanske ler man lite, och nickar instämmande, men känner ingenting.
och det enda man egentligen hör är det gamla vanliga skrikandet och gapandet och svärandet som bara påpekar om hur intressant situationen skulle bli om man sket på bordet.

och att ingen annan hör.


Upplagd av serein kl. 14:52

0 kommentarer:

Skicka en kommentar

Senaste inlägg Äldre inlägg Startsida
Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)

partialprint


Bloggarkiv

  • ►  2010 (2)
    • ►  oktober (1)
      • snö
    • ►  mars (1)
      • fantastiskt patetiskt
  • ▼  2009 (22)
    • ►  oktober (1)
      • no we can't
    • ►  augusti (1)
      • och sen
    • ▼  juli (3)
      • gapa stort
      • off
      • fabio
    • ►  juni (2)
      • á la död
      • ägg
    • ►  april (3)
      • tjockis & smocko!
      • genus & idiotjävlar
      • förföljelse & frihet
    • ►  mars (4)
      • beck har ont i en tand
      • Blomkål- & broccolisoppa
      • kvinnodagen & min röv
      • fjantar & massa knark
    • ►  februari (6)
      • about the knutby-thing
      • insanitet & hierarki
      • mat & flegmatism
      • songs of (...) hate
      • forts...
      • feminism & lohan
    • ►  januari (2)
      • tillägg
      • idioti & ännu mer idioti
  • ►  2008 (12)
    • ►  december (7)
      • självmord & mytologi
      • asocialitet & sömn
      • sometimes I feel like a sad song
      • juste och dexter
      • skulder och asperger
      • parasit och högtravande skit
      • The Oja Syndrome
    • ►  november (5)
      • pedagogik & biståndspolitik
      • schizoid in k-town
      • generellt vansinne och skridskor
      • autosol
      • en första del

Om mig

serein
Visa hela min profil